Vad var det jag sa...

Den 5 september -07 skrev jag som avslut i ett inlägg:


Snart ökar väl frånvaron i ren frustration... och då förvånar det mig inte om dom vänder på det och hänvisar till skolplikt och att jag som förälder har ansvar att se till att hon finns i skolan... 
November-07
Det är så det är nu... och det är det svaret jag får när jag ringer till elevstödsenheten och påtalar att skolgången svajar... Vad ska man göra? Vem ska man prata med när ingen lyssnar? Hur länge ska det få pågå?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


BloggRegistret.se

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0